Tidräkning är en mänsklig konstruktion som består av 8 siffror; årtal, månad och dag.
Varje dag har ett alldeles unikt datum som bara förekommer EN gång. Ändå har någon bestämt att det ska firas varje gång just årtalet ändras.
Så varje år 31/12 sätter människor hattar på huvudet, klär sig i glittriga kläder och skriker Gott Nytt År till varandra klockan 00 med alkohol i glasen.
Och jag förstår inte.
"Hoppas 2020 blir ett bättre år" skrev någon på Facebook.
Är det så man tänker på sitt liv undrar jag. Sitter man tillbakalutad och väntar på att livet ska göra sin grej? Jag kan inte leva tillvaron med att hoppas. För mig är det snarare så att det händer saker i varje människas liv, men det är hur vi tänker och agerar kring dessa saker som avgör hur vi ser på dem. Vissa saker kan vi agera i själva och påverka utkomsten av. Andra saker kan vi inte påverka, men däremot lära oss av. Det är så jag vill leva mitt liv.
Varje dag är speciell för mig.
Jag börjar varje morgon med att fundera över vad jag har att vara tacksam för i mitt liv. Sedan bestämmer jag mig för hur jag vill att dagen ska bli. På kvällen funderar jag över om dagen blev som jag ville och vilka lärdomar jag kan göra utifrån det som hänt under dagen.
Visst har jag också skitperioder i livet, men jag äger min framtid. Jag kan genomlida tuffa perioder och komma ut starkare på andra sidan. Jag kan också välja en annan väg som är mer positiv för mig. Det är inget som bara händer för att jag hoppas, utan det händer på grund av mitt agerande eller mina reflektioner.
Klockan 00 den 31/12 sover jag.
För mig är den dagen lika speciell som 9/3 eller 16/8.
Andra får gärna fira men jag har svårt för att något så menlöst och trivialt är så förstorat.
Och jag hoppas verkligen att människor ser värdet i att ta tillvara på här och nu hela tiden.
Varje dag är unik, vacker och en gudagåva.
Varje dag är min, och varje dag är din.
Låt den inte bara passera...
Lev den!
