Jag vet ju syftet. Jag vet varför. Jag vet att efter hårt arbete kommer lönen för mödan. Jag vet allt det där men kanske ändå inte orkar.
Det är inte lätt att vara en marshmallow i en chokladfabrik. Det färgar av hela tiden. Det ska mycket till att hålla färgen under sådana förutsättningar. Stå för sjutton kvar i ditt mörka hörn och sluta färga av dig på mig. Det var inte din färg jag valde att bekänna.
Snälla led mig hem. Ge mig min resa. Låt änglarna sjunga mig till sans.
Jag tar resten nästa gång jag är här. Jag lovar att jag ska orka hålla färgen nästa gång.
I den bästa av världar.
Men jag befinner mig inte i den bästa av världar. Snarare tvärtom. Kärleken lyser med sin frånvaro och jag blir mer och mer färgad av dem som inte kan hålla tätt.
So be it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar