Sorgen och ilskan tynger mitt hjärta

Jag läser i tidningen, på Facebook och andra sociala medier, hör på radion och ser på TV dessa läger som bildas kring utlänningar, kring invandrare, kring flyktingar. Det här är inget nytt fenomen. Det har diskuterats länge. Men det har hänt något fruktansvärt obehagligt de senaste åren. Rasismen smyger sig på och ökar i omfång oavsett ålder, utbildning och bostadsområde.

Det finns ingenting som gör mig så förtvivlad som alla dessa diskussioner där människor ska delas in i muslimska länder och icke muslimska länder.

Inte en enda människa protesterar när Brian från Storbritannien kommer till Sverige. Inte heller protesterar någon när Samantha från USA, Morten från Norge eller Claire från Frankrike kommer till Sverige. VARFÖR? Jo... de ser ju ut som oss, de låter som oss och vi förstår vad de pratar om.

Men när Ali eller Norullah eller Danyal eller Yussuf kommer till Sverige blir det ett väldigt liv. VARFÖR? Jo... för de ser inte ut som vi, de låter inte som vi och vi förstår inte vad de pratar om.

Vad i hela friden är skillnaden?

Varför ska vi bry oss om vilket språk folk pratar eller vilken färg de har i ansiktet? Varenda människa oavsett ursprung har ett skelett inuti, samma inälvor, samma blodomlopp, samma kroppsfunktioner och samma blodgrupper.

Det är samma sak med protesterna kring den stora moské som ska byggas på Djurgården i Linköping. Folk skriver protestlistor och hävdar att man håller på att islamisera Linköping. Ursäkta? Så vitt jag vet har vi religionsfrihet i vårt land och ingen kan tvinga någon annan att bli muslim om denne själv inte vill.

Skulle människor protestera om Svenska Kyrkan bygger en ny kyrka? Skulle människor protestera om Pingstkyrkan bygger en ny kyrka? Skulle människor protestera om Ansgarskyrkan bygger en ny kyrka? Skulle de säga att någon försöker kristianisera Linköping? Nä... det skulle de inte.

Just nu skäms jag att vara svensk år 2014. Att vi inte har kommit längre i vår utveckling än så här. Trots all avancerad teknologi så har vi inte fattat ett dugg om vad som är viktigt här i livet.

Jag skäms för mina medmänniskor och deras idiotiska uttalanden. Jag skäms för rasismen. Jag skäms för de som röstar på SD och SvP. Jag skäms för de som sparkar på andra för att de har fel färg och pratar fel språk.

Jag kan inte låta bli att få en inre bild av en blond svensk som tvingas fly sitt land och hamnar i Somalia eller Gambia eller Syrien eller Afghanistan. En blond svensk som blir förföljd av landets invånare överallt för sin ljusa hy och sitt blonda hår. Spottad efter... hånad... och när den blonda svensken steker falukorv klagar grannarna över att maten luktar illa... och svensken också. Ska det vara så svårt att föreställa sig ombytta roller.

Vad är det som gör att vi tror att vi är så rätt? Det finns två teorier om vad människosläktet kommer ifrån; skapelseberättelsen och evolutionsteorin.
Skapelseberättelsen säger att vi härstammar från Adam och Eva. Om detta stämmer så härstammar vi alla från israeliter... Israel ligger mellan Jordanien och Egypten.
Evolutionsteorin säger att vi härstammar från afrikanska apor. Afrikanska apor bor uppenbarligen i Afrika.

Jag undrar vilken av teorierna alla rasister tror på.... eller har de en egen teori?

När ska våra barn få växa upp med en uppfostran i hemmet, en miljö i skolan och en miljö i samhället som innebär att lära sig empati, respekt, humanism, samarbete och ömsesidig förståelse?

Fy för rasismen.

// Stolt svensk/fransk och långväga israelit.