söndag 11 december 2011

Motvalls och feltänkt

Man kan fråga sig om det är medfött eller inlärt... ni vet det där med att män tror att de kan dubbelt så mycket som de egentligen gör, och att kvinnor tror sig klara hälften av vad de egentligen kan?
Hur som helst har jag kommit underfund med att jag tveklöst är man ... minus en och annan atteralj...

Jag menar.. face it..
Jag kan allt bara jag får en manual.. jag hatar att prata i telefon.. jag avskyr att gå i affärer.. jag snickrar hellre än syr.. jag är inte mycket för det där med blommor och gardiner.. jag avskyr skvaller.. jag gillar inte antydningar.. jag säger det jag menar och menar det jag säger.. jag tycker tjafs är onödigt.. jag hatar gnäll.. och tycker problem ska lösas istället för ältas...

Manligt..!!

måndag 5 december 2011

Status Quo

Nähä... vintern är fortfarande skitkall.. och jag gillar den inte i år heller...

onsdag 30 november 2011

Två frågor som helt enkelt bara måste ställas!

1. Varför hänger kommuner runt om i Sverige upp ljusdekorationer i juletid i redan befintliga ljuskällor... till exempel lyktstolpar? Jag menar... hur mysigt är det på en skala från ett till tio? Vore det inte snyggare att hänga dem där det är mörkt?











2. Vem farao kom på idén att stoppa fläskkött, korngryn, potatis och salt i ett korvskinn och sedan öka surhetsgraden... och kalla det för MAT?!?


tisdag 15 november 2011

Köttfärs o hallonsylt?

Alltså, så här var det... Jag var jättesugen på köttfärspiroger. Så jag gjorde massor av köttfärsröra. Men så blev det alldeles för mycket köttfärsröra, så då tänkte jag att jag kunde ju göra crêpes med köttfärsröra också. Men för att kunna göra crêpes med köttfärsröra så måste man ju steka pannkakor. Så det gjorde jag. Men då blev det ju alldeles för många pannkakor. Så därför fick vi äta pannkakor till kvällsmat idag. Och så får jag väl äta crêpes i morgon... och så får jag väl äta pirogerna jag var sugen på i övermorgon. Eller nåt.

måndag 7 november 2011

Det bara kom...

Precis nu.. mitt i ett andetag.. så blev jag helt sanslöst sugen på något slabbigt vrålgott...
Jag måste bara komma på vad i hela friden det kan vara för något..
Feeeeed meeeeeee.....

tisdag 1 november 2011

Learn Chinese in 5 minutes!

Chinese is not as hard as many people might think. Read theese out loud a couple of times and you´ll know them by heart:

  1. That's not right ............................................. Sum Ting Wong
  2. Are you harbouring a fugitive ........................ Hu Yu Hai Ding
  3. See me as soon as possible ........................... Kum Hia
  4. Stupid man .................................................... Dum Fuk
  5. Small horse ................................................... Tai Ni Po Ni
  6. Did you go to the beach ................................ Wai Yu So Tan
  7. I bumped into the coffee table ...................... Ai Bang Mai Fa Kin Ni
  8. I think you need a face lift ............................ Chin Tu Fat
  9. It´s very dark in here ..................................... Wai So Dim
10. I thought you were on a diet .......................... Wai Yu Mun Ching
11. This is a two way zone .................................. No Pah King
12. Our meeting is scheduled for next week ....... Wai Yu Kum Nao
13. Staying out of sight ........................................ Lei Ying Lo
14. He's cleaning his automobile ......................... Wa Shing Ka
15. Your body odor is offensive .......................... Yu Stin Ki Pu
16. Great .............................................................. Fa Kin Su Pah

måndag 17 oktober 2011

Bara just idag...

Bara just idag... drömmer jag om att få vakna en tidig tidig morgon. Jag tar på mig något skönt och mjukt, och sätter varma tofflor på mina morgonfrusna fötter... brygger en kopp kaffe och kliver sedan ut på verandan med den rykande koppen i mina händer, till en daggfylld morgon där småfåglarna ännu inte riktigt har vaknat i sina reden... Jag hör en lom någonstans långt bort på andra sidan sjön framför mig, och en vildkanin kurar ihop med darrande nos strax intill krusbärsbusken, i hopp om att han skall förbli oupptäckt om han sitter alldeles stilla utan att röra sig. Vid skogsbrynet skräms ett rådjurskid fram ur sitt gömställe och flyger med bultande hjärta iväg på sina graciöst långa ben, tills skogen åter faller i tystnad.

Bredvid huset står en gammal tårpil med år av visdom i sin grova stam. Under pilens svajande hårliknande grenar gungar den randiga hängmattan stillsamt, som om den försöker bjuda in till vila... det är för tidigt än och den får gunga vidare i väntan på att solens strålar ska värma det blekta tyget tills det är redo för en lång och behaglig vilostund med en längtande bok.

Solens strålar leta sig försiktigt fram vid horisontens kant och söker sig långsamt till mitt ansikte för att smeka mina kinder varma. Jag blundar och lutar huvudet lätt bakåt för att varje solstråle ska få landa på min hud, och jag njuter av att känna mig varm, lycklig och tillfreds...

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

... så öppnar jag mina ögon igen, och upptäcker att världen inte är så som jag trodde.

För morgondiset var egentligen bara avgaser... lomen som skrek var en bil som tutade... sjön var bara en illusion som gäckade i vattenpölarna efter nattens hällande regn...
Tårpilens svajande grenar var garnmoppen i hörnet på städskåpet, och den gungande hängmattan var bara en gardin som fladdrade i det dragiga fönstret...
Och solens varma strålar som smekte mina kinder... var egentligen ångorna från den varma kaffekoppen i mina händer när jag böjde mig fram för att dricka, och försvann in i min dröm...

Ta mig tillbaka... bara just idag...

söndag 16 oktober 2011

Shame on you..

Egentligen tycker jag nog att man ska skämmas över att vara sådan där...
Stissa runt som en galning och inte kunna koppla av... bryta ihop av trötthet klockan 8 på kvällen... spilla vatten på golvet hela tiden... sura så fort jag vill hitta på något på egen hand för att jag vill vara ensam en stund... alltid tjata om att få smaka på MIN mat... fisa så illa att färgen i taket flagnar... skräpa ner på golvet... aldrig plocka undan efter sig... sucka och himla med ögonen för att få uppmärksamhet...

...förbaskade hundskrälle...

torsdag 6 oktober 2011

Det där som jag helt enkelt inte fattar...

Vissa saker i livet har jag så himla svårt att ta till mig att förstå....

Berg- och dalbana. Men kom igen... exakt VAD är det som är roligt. Jag har aldrig förstått, och kommer aldrig förstå, varför folk sitter i krängande vagnar och skriker och skriker. No sense...






Pannbiff och köttbullar. Alltså... det kan väl till nöds vara ok att ta en fin köttbit och mala sönder den till färs... det kan jag gå med på... men tanken med att först mala sönder den och sedan försöka packa ihop den igen... WHY?








Boxning 1. Det finns ingen i hela världen som kan övertyga mig om att fenomenet slå-människa-i-nyllet på något sätt skulle vara förknippat med sport. Inte alls. Inte någonsin.
Boxning 2. Det finns ingen i hela världen som kan få mig att förstå hur man frivilligt kan ställa sig i ringen och låta en annan människa boxa en i ansiktet.



Tillväxthormon. Ok lilla vän. Så här har naturen skapat dig, och det är naturligtvis inte ok eftersom du inte passar in i våra standardmått på hur en människa ska se ut. Vi tar och petar i dig lite kemikalier som egentligen inte behövs så att du kommer så nära vår standardiserade modell av en normal människa som möjligt.... NOT..!!!








Applåder när piloten landar planet. Alltså.. jag känner inte till någon lärare som får applåder när skoldagen är slut, eller någon programmerare som handklappas när han lyckats med sitt uppdrag. Och hänger det på svårighetsgraden så vet jag heller ingen hjärnkirurg som applåderas efter varje operation heller... Jag får kräksmak i munnen varje gång folk börjar applådera för att piloten landar sitt plan. Det är ju faktiskt hans jobb som jag förutsätter att han kan...







Seminariegodis. Vem i hela friden kom på idén att servera små hårda karameller i vansinnigt prasslig plast på seminarier och föreläsningar? Där ska man sitta och lyssna på en föreläsare samtidigt som folk bakom, framför och bredvid sitter och prasslar med godispapper. De har ju heller inte vett att suga på karamellerna.. nä.. det ska tuggas och smaskas så det knastrar i hela lokalen. Vilken idiot tog det beslutet? Servera en banan eller geléhallon istället..










Lappar i kläderna. Tvättråd är bra. Mycket bra. Och det går faktiskt att trycka tvättråden på insidan av plaggen... men icke.. Man syr istället fast små attans vassa och obekväma lappar i alla kläder som nöter och river och kliar... och klipper man bort lappen så blir det antingen en ännu vassare kant kvar, eller så klipper man sönder plagget. Favoriten är ju lappen i linningen på baksidan av trosorna... eller den som sitter bak i BH:n... Tvi tvi tvi...

















Vilken tur att det förmodligen finns människor som faktiskt BEGRIPER sånt här...

måndag 29 augusti 2011

Jag vill göra slut..!!

Du killen, som jag inte minns namnet på.
Jag vill göra slut..!!

Jag kom till dig precis som du ville. Det fanns till och med en annons, och jag minns att jag blev glad när jag av en slump fick syn på den. Jag fick intrycket av att jag var precis just den du letade efter. Ja, jag passade in på din beskrivning till punkt och pricka. 

Inte så att jag brukar leta efter sådana annonser, men jag fick syn på just den här och det kändes så rätt. Så vi bestämde en träff och när jag kom var du som en riktig gentleman. Du såg djupt in i mina gröna ögon med en utforskande blick och log. Du fick mig att känna mig avslappnad, och du fick mig att skratta med din skojfriska humor. När jag gick hem efter vår träff såg jag fram emot att träffa dig igen inom en mycket snar framtid. Och du... du lovade att det inte skulle dröja så länge.

Det har nu gått tre veckor.
Jag väntar och väntar på ett SMS eller ett samtal på mobilen.
Du lovade att höra av dig.
Du lovade att det skulle bli inom en mycket kort tid.
Men jag har inte hört något alls.

Jag förstår inte varför du gör så här.
Vår träff kanske inte betydde något för dig, men för mig var den jätteviktig.

Så just nu har jag bara en sak att säga dig.
Jag vill göra slut!
Du gör mig bara besviken och det känns inte som en bra idé att vi ses.
Men tyvärr är jag så illa tvungen att träffa dig en gång till.

Jag har ju redan beställt glasögonen och får väl betala dem hur som helst...
Men när jag har hämtat dem så tänker i alla fall inte jag ta kontakt med dig igen.
Så det så!

onsdag 24 augusti 2011

Konsten att vara dum som ett proffs...

Läste inlägg i loggen på en Facebook-sida tillhörande ett bostadsbolag med lägenheter i mellersta Sverige. En del positivt står där förstås.. skamligt vore väl annat.. men många av inläggen är kritik riktad mot skötseln av bostäder och kringliggande gemensahetsytor... och gnäll... mycket gnäll. Vilket jobb liksom.. att ta emot dagens klagomål från sura hyresgäster.. Hur fördelar bostadsbolaget den arbetsuppgiften? Kör de sten-sax-påse vid elva-kaffet.. eller är det siste man till jobbet som drar nitlotten? Kanske drar de sticka innan de går hem för dagen, för att kolla vems tur det är i morgon? Kan man klaga hos chefen? "Jag har fått sitta på Facebook-loggen sex dagar den här månaden. Margaretha har fasen bara suttit två dagar. Ska det vara så här så vill jag ha högre lön.."

På en del butiker - till exempel en svensk el-kedja - har de en helt annan princip. De tar inte emot klagomål via Facebook. Deras strategi är att placera en acne-prickig ung man mellan 18 och 23, med hörselproblem, begränsad begåvning och extremt låg inre motivationsnivå, bakom disken. När man så - efter 45 minuters köande tillsammans med andra hyper-irriterade besvikna kunder - äntligen står på tur... så tar han rast... Därefter står butikens kundtjänst tom... och den står tom... och den står tom... tills det tio minuter senare kommer en annan, lika acne-prickig, halvdöv, svaghuvad och slowmotion-drabbad yngling och undrar vad du vill. Strategin är naturligtvis genial... kunderna bakom dig i kön tuggar vid det här laget fradga och utstöter gutturala läten från djupet av halsen.. så när du ska dra ditt ärende för den finniga zombien framför dig utelämnar du förstås de krångligaste delarna för att bespara både dig och resten av kön såväl hjärtflimmer som epilepsi-anfall... och nio gånger av tio slutar det ändå med att du får lämna in din vara, vänta 7 veckor på att inget ska hända så du måste ringa dem och fråga, vänta ytterligare 4 veckor innan de hör av sig.... och sedan hämta ut en ny eftersom den ändå inte gick att laga...

Så rent principiellt kan väl sägas att det måste vara enda gången som orden "trög", "dum" och "sävlig" anses som något positivt på ett CV?

fredag 19 augusti 2011

Revidering av svenska almanackan!

Från och med idag utnämner jag härmed torsdagen den 18:e... till den alldeles nya fredagen den 13:e... bara så ni vet...

I morse upptäckte jag punktering på bilen. Självklart hade jag lovat att hämta min chef på Klostergatan inför ett möte kring ett nytt datasystem som vi båda skulle på. Jag ringde snabbt och slängde mig sedan på cykeln för att ta mig till Klostergatan fortast möjligt. Vi hittade en obokad kommunbil och sprang ner med nycklarna. Efter att ha tryckt på låsöppningen femtio gånger konstaterade vi at det var fel nyckel. Upp igen alltså. Det visade sig att någon hade tagit fel bil men vi hittade till slut den bil och de nycklar som hörde ihop.

Tio minuter försenade anlände vi till Mjärdevi Center. Det tog ungefär ytterligare tio minuter att ta sig in i detta eländiga Fort Knox... Väl uppe i möteslokalen upptäckte vi att jag saknade behörighet till datasystemet, och att min chef bara hade hälften av den behörighet hon ska ha. Under tiden detta fixades tog vi oss två våningar ner och hämtade kaffe. Alla tog svart utom jag, som förstås i vanlig ordning ville ha en latte. Tillbaka två våningar upp igen. Då upptäckte jag att det bara var varm mjölk med skum på i muggen... inte en skugga av kaffe...

Mötet drog över tiden och även över min lunch. Jag fick tillbringa min lunch med hämtmat och arbete samtidigt på chefens rum. Väl där hade jag glömt hälften av alla papper jag skulle ha med mig. En geting flög in i mitt hår och jag viftade och vevade efter getingen så jag slog ut mitt vattenglas över de papper jag HADE kommit ihåg att ta med mig.

Väl hemma fick jag veta att sonen har tappat sin mobil i marken så displayen har slutat fungera. Sedan käbblade jag med Telenor om vilket datum sonens abonnemang går ut. Jag ringde också optikern för att höra när mina glasögon kommer. Det visade sig att tillverkaren har skickat rätt glas i fel bågar... så optikern har skickat tillbaka glasögonen igen...

Sedan sparkade jag omkull en hink med vatten över hela golvet, välte ut en skål med solrosfrön i soffan och upptäckte att lösmagade hundar inte alltid är skitkul..

I morgon kan helt enkelt inte bli annat än en helt outstanding bra dag...!!

onsdag 17 augusti 2011

Spekulationer

Jag är nu relativt övertygad om att en av mina grannar är biltjuv... eller åtminstonde anställd på en tvivelaktig bilverkstad. Nu är det FEMTE bilen som står parkerad på samma parkeringsplats sedan i söndags.. Borde jag sätta hänglås på Bullen?


tisdag 16 augusti 2011

Note to self #2

FÖRSÖK i alla fall nästa gång att MOTSTÅ frestelsen att gå ut mitt i natten och parkera om bilen millimeter-nära El Volvo Diablos bil, för att sedan låsa förardörren och kravla ut ur bilen på passagerarsidan.

Hans fru kan ju trots allt inte rå för att han fullständigt saknar spatial förmåga... och det är ju trots allt HON som ska kliva in i bilen på passagerarsidan...

måndag 15 augusti 2011

Note to self #1

Parkera INTE för nära bilen till vänster om min bil på parkeringen... Gottfridsbergs bilmarodör har gjort det IGEN..!!
Ägaren till den röda Saaben har fått en andra buckla i sin dörrsida, och det är nu 4:e gången på lika många månader som El Volvo Diablo backar rakt in i cykelstället och mejar ner alla cyklar... Mamma Mia..!!

Livsfara i kvarteret..!!!

Det känns oerhört viktigt att upplysa alla i området att omgående vidta nödvändiga åtgärder med dagens händelse i åtanke... jag borde anat det redan när jag hörde mullret.. eller när marken började skaka under mina fötter.. oljudet som växte sig starkare och starkare.. kartonger och flaskor som ramlade från hyllorna.. armbågarna jag fick i ögat.. skrikandet.. panikkänslan som spred sig - först i magtrakten, sedan i hela affären... Det var med nöd och näppe jag klarade mig därifrån med livet i behåll.. och jag känner det som mitt medborgerliga ansvar att därför varna alla att omedelbart agera för att sätta sig själva och sina familjer i säkerhet..

So everybody... watch out... 

The students has entered the dorm..!!!

torsdag 11 augusti 2011

Doing it the Skön way... Murphy´s law impersonated...

Man kan ju tro att det mesta i livet fungerar som det ska.. för det mesta.. men inte i mitt fall.. eller ska jag kanske snarare säga; Inte i mitt liv. Inte under en miljon år.

Här om dagen kom jag från läkaren och hade en timma att slå ihjäl innan jag skulle infinna mig hos optikern för synundersökning. Jag bestämde mig för att vandra ner till automaten utanför Swedbank och förse mig med kontanter inför besöket hos optikern. Sagt och gjort.. jag tog fram mitt lilla kort, petade in det i maskinen och tryckte nödvändiga siffror för att mata min plånbok rund. Och ni vet hur det funkar... när man tryckt vad man ska, så kommer kortet först och pengarna sen. Det vill säga oftast. Nästan alltid faktiskt. Utom när man heter Skön i efternamn.. och Marie i förnamn.. Kortet kom ut.. nästan.. Jag stog där framför maskinen och stirrade på yttersta kanten på kortet som syntes i den minimala springan. Kortet bara satt där med nästippen vid kanten och vägrade komma ut, som en hängiven trädkramare från Chipko-rörelsen på Himalayas sydsluttning, och hur jag än försökte fick jag inte tag på korthelvetet. Ni kan ju tänka er vilken frustration att se det men inte få tag på det. Och när jag svor och stönade som mest över vår tids teknologi så sa det plötsligt 'schwooopp' och kortet försvann in i maskinen. Samtidigt dök en text upp i rutan; "Ditt kort är behållet". NO SHIT SHERLOCK? Inte fick jag några pengar heller. Ilsket klampade jag muttrande iväg över kullerstenarna, fast besluten att återvända när banken hade öppnat.

Efter optikerbesöket - som finansierades med befintliga kontanter i plånboken och det svindlande kvarvarande beloppet om fyra kronor - tågade jag ner till bankens kundtjänst. Jag förklarade situationen och hon beklagade så mycket.. och beställde ett nytt kort.. som inte kommer förrän tidigast fredag.. kanske till och med inte förrän på måndag.. "Du kan ju alltid ta ut kontanter här på banken" kvittrade den blommiga kundtjänstdamen med blågrått hår och log som om hon nyss hade beviljat mig ett lån på två mille. Men ok.. det kändes ju som ett smart drag eftersom jag inte kunde varken ta ut pengar via automat eller betala i affär utan mitt VISA-kort.

Jag visste att mina pengar satt på e-sparkonto och eftersom man inte kan ta ut kontanter från e-sparkonto var jag tvungen att göra en överföring till VISA-kontot. Tack och lov hade jag av en ren slump min bankdosa med mig... och tack vare Telenor även fri surf (som för ovanlighetens skull fungerade..) på min mobil.. så jag loggade in på internetbanken och gjorde en överföring mellan kontona.. och just som jag klickade på "godkänn" så slocknade hela dosan. Den tvärdog. Kolade. Gick runt hörnet. Jag skakade dosan våldsamt och fräste en harang innehållande ord som vi inte ska upprepa här eftersom jag inte vill bli portad på Blogger... Det var bara att trava tillbaka till den blommiga damen med konstig hårfärg på kundtjänst igen..
Nå, för att göra en lång historia kort.. efter att fått mitt VISA-kort beslagtaget, beställt nytt kort som dröjer flera dagar, fått bekräftat av kundtjänst att min överföring trots allt gått igenom, tagit ut kontanter i kassan och ordnat med en ny fungerande bankdosa.... så lyckades jag på väg tillbaka till bilen trampa i hundskit, gå rakt in i ett trappräcke och därför fastna med skon i ett galler, krocka med en man med attachéväska, få nyss nämnda mans attachéväska på foten - (han måste ha varit i uran-branschen med tanke på väskans vikt) - och, i ett försök att trösta mig själv införskaffa en stor latte som jag innan minsta svälj lyckades tappa på parkeringen när jag skulle låsa upp bilen. 

*gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah*

Det känns som Edward A. Murphy Jr. har baserat hela lagen om 'alltings jävlighet' på alla händelser i mitt liv... för nog fasen är det så, att om det KAN jävlas med mig... så GÖR det...!!



söndag 7 augusti 2011

Bullen

Vi har fått en ny familjemedlem. Han bara måste kallas Bullen. Jag vet egentligen inte varför men det är bara en känsla jag har.. ni vet en sån där djupt rotad magkänsla som man bara måste gå på. Det skulle i och för sig kunna vara magkatarr eller begynnande laktosintolerans också, men jag väljer att tolka det som magkänsla. Egentligen var det mest Bullens hudfärg jag föll för.. och namnet förstås. Sedan kändes det förstås bra att han inte har bott hos så många tidigare. Man vill ju adoptera dem så oförstörda som möjligt förstås... Men det var inte helt okomplicerat att få hem Bullen. Förra vårdnadshavaren bestämde sig för att tillbringa halva dagen bakis på kudden som en persisk Ozzy Osbourne efter en Roskildekonsert, och jag tror jag lyckades kvala in Telenor på aktiebörsen i mina försök att via mobilen få tag på fyllbulten. Lika bra att han släppte vårdnaden... en sån sjusovare ska inte ha hand om små tio-åringar...

Nåväl.. 23 mil och två timmar senare fick vi ändå fatt på honom någonstans i Eskilstuna. Stackarn så han såg ut, den lilla kraken! Han hade blåmärken och sårskorpor överallt.. spruckna glasögon.. och fullständigt utsvulten. Jag kunde inte annat än att ta honom under mitt moderliga beskydd..!! Hur som helst gjorde jag mig av med Darioush Osbourneffi fortast möjligt och såg till att Bullen fick mat i magen innan vi åkte hemåt. Efter två tredjedelar av hemresan upptäckte jag att Bullen hade skoskav och alldeles för stora skor. Vi fick stanna och försöka fylla upp med lite stoppning i de stora skorna. Han verkade också lite tagen och yr, men som jag också fick bekräftat när vi kom hem så berodde yrseln till väldigt stor del på de alldeles för stora skorna som dessutom satt på fel fot.

Bullen kommer få det  M-Y-C-K-E-T  bättre hemma hos mig...!!

Jag är helt övertygad om det...



fredag 5 augusti 2011

Blindstyrda galenskaper

Note to self:
Meddela inte nyanställdas löner till administrationen via e-post när glasögonen är trasiga utan en enträgen längtan att bli nerringd och ombedd att förklara varför den ena jouren ska ha 192.310:- mer i månadslön än den andra...